Ödet
Ödet eller slumpen? Vad vet jag vad som orsakade att min fd braiga läkare utbrast "neeeej men heeeeej!" när hon fick syn på mig på Willys förra fredagen. Hon berättade att hon ofta tänker på mig och så konstaterade hon att det är såååå bra att ME fårr mycket uppmärksamhet i media på sista tiden.
Jag frågade lite försynt vart hon håller hus nu för tiden (hon slutade väldigt plötsligt). Hon förklarade omständigheterna över hennes plötsliga försvinnande och sa att hon nu arbetar 50% som staffettare och 50% på Ki. Jag sa lite skämtsamt och lite desperat att det var bra att veta eftersom jag just nu behöver hitta en ny läkare, och så avslutades samtalet med att jag sa att vi ses nog snart. Jag gick hem och bytte hälsocentral till där hon just nu arbetar. Kände mig som en stalker, men var liksom illa tvungen.
Idag ringde jag dit och önskade en tid hos min fd läkare. Kvinnan i telefonen lät nästan lite "bakom flötet" när hon svarade (det var så att jag funderade på att någon skämtade med mig), men sen kom jag ihåg vart HC ligger och insåg att det är ju så dom pratar där borta... Hur som helst så satte hon upp mig på väntelista för en tid till min önskade läkare och så var det inget mer med det. Jag som är van att behöva bråka och kontakta chefer för att få en viss läkare, var mer än nöjd när jag la på luren.
Nu återstår att skriva ihop material till ett LU. Igår satt jag några timmar med ett överklagande till FK så min kropp mår inte så bra nu. Jag fryser, har feberkänningar, ledvärk, halsont deluxe, snuva, törstig, kalla händer, kort sagt MEsymptom a la influensa. Förhoppningsvis blir det bättre snart och jag kan belasta hjärnan igen...