Vilken vecka
Vilken vecka det har varit och forfarande är. Mycket roligt som hänt och mycket roligt som kommer hända. Speedad är numer mitt förnamn. Jag försöker att ta det lugnt men det är så förbaskat tråkigt att behöva hejda glädje och entusiasm. Att jag får betala för att vara glad, det vet jag, men just nu orkar jag inte bry mig. Jag måste få vara glad och leva lite. Kraschen kommer när det kommer men då har jag iaf fått ha roligt en stund.
Idag vaknade jag 06.00. Egentligen kunde jag ha sovit till 07.00 men antagligen var jag osäker på om min hjärna skulle fungera vid den tiden så jag kunde inte somna om. kl 07.30 ringde jag HC och 08.10 ringde dom upp. Innan dom ringde så var jag tvungen att lägga mig i soffan. Pulsen var på över 100 slag/min och mjölksyran hindrade mig att röra armarna. Beställde en akuttid till min läkare (akuttider var det enda jag blev hänvisad till) kl 10.00.
Ut med hundarna. Körde 30 min till läkaren som tog emot mig med en öppen famn. "Så kul att se dig igen" sa hon och jag replikerade med "mig blir du inte av med så lätt." Det var helt fantastiskt att äntligen få vara hennes patient igen. Jag hade hunnit glömma hur grymt bra hon är. Hon blev förvånad över att jag blivit skickad på körduglighetstest och vi gick igenom tiden som varit sen vi sågs sist. Genast började hon fundera på om vi kan få ett utlåtande från neuroavdelningen för att tysta FK, men vi kom fram till att det antagligen inte går. Sjukskrivningen förlängdes och hon bokade in ny tid i mars.
Sen åkte jag till jobbet. Fick en uppdatering av läget och lämnade intyget. Glömde min vattenflaska där så klart.
Gick en sväng med hundarna och dog när jag kom hem. Frös ända in i benmärgen för att jag inte vilat något. Duschade en halvtimme fast jag egentligen inte orkade. Visste ni att man kan frysa även i duschen?
Nu ska jag bara packa klart, laga mat, gå med hundarna och kolla julkalendern innan tåget rullar mig nedåt landet för nya äventyr...